Bågsvetsning genererar intensiv optisk strålning i ett brett spektrum — ultraviolett, synligt och infraröt. Strålningen är en av de allvarligaste hälsoriskerna vid svetsning och kan ge skador på ögon och hud redan vid kort exponering.
Strålningstyper vid bågsvetsning
En svetsbåge avger strålning i hela det optiska spektrumet:
- Ultraviolett (UV) — 200 till 400 nm. Ger svetsblänk (fotokeratit) och hudskador
- Synligt ljus — 400 till 700 nm. Hög intensitet, bländning och näthinnskador
- Infraröd (IR) — 700 nm till 1 mm. Värmeskador på ögats lins och näthinna
Strålningsintensiteten beror på svetsmetod, ström och båglängd. MIG/MAG och TIG genererar mer UV än exempelvis MMA vid samma effekt.
Risker
Ögon
- Fotokeratit (svetsblänk) — smärtsam inflammation i hornhinnan orsakad av UV
- Konjunktivit — inflammation i ögats bindhinna
- Näthinnskador — vid direkt exponering för synligt ljus av hög intensitet
- Linsgrumling (katarakt) — långtidseffekt av IR-exponering
Hud
- Erytem (solbränna) — UV-strålning ger snabb hudirritation
- Långtidsrisk — upprepad UV-exponering ökar risk för hudcancer
Skyddsåtgärder
Personlig skyddsutrustning
Svetsskärm eller svetshjälm med rätt skyddsglasnummer (shade number) enligt EN 169 är det primära skyddet. Skyddsglasnumret väljs utifrån svetsmetod och ström.
Exponerade hudytor ska täckas — svetshandskar och täckande kläder av lämpligt material.
Kollektivt skydd
- Svetsridåer och avskärmningar skyddar omgivande personal
- God ventilation minskar exponering för svetsrök som även innehåller UV-absorberande partiklar
Regelverk
Bågsvetsning och optisk strålning regleras av AFS 2023:10 Risker i arbetsmiljön, 12 kap. Artificiell optisk strålning, samt EN 62471 för bedömning av fotobiologisk säkerhet hos ljuskällor.